Nu är sista tävlingen för säsongen körd.

Tyvärr slutade det inte på bästa sett, faktiskt blev det den säsmsta helgen denna säsongen.

Det officiella testet på fredagen gick bra, jag var snabbast med 2 tiondelars marginal till andra snabbaste man.

När det var dags för kval några timmar senare hade banans karaktär ändrats sig och jag var inte alls lika nöjd med bilen.

Jag presterade inte bättre än 4:e bästa tid på kvalet och startade 4:a i första racet.

I race 1 var jag iväg som 5:a efter första sväng, jag hade fortfarande inte speciellt bra fart och blev passerad av en konkuerent.

Jag låg 6:a och hade en fin fight med 4:an och 5:an, men jag slutade på en 6:e plats i race 1.

Jag hade 3:e snabbaste varvtid och därmed startade jag 3:a i Race 2.

I race 2 var det stående start och jag gjorde en lysande start.

Jag var iväg som 2:a, dessvärre fick jag en stöt av en konkurent in i andra kurvan och hamnade utanför banan, jag var då iväg sist.

Jag kom upp på banan men var allt för långt bak för att göra något åt topp placeringarna.

Ingen perfekt avslutning på racing säsongen 2011 för min del men trots detta är jag nöjd med min första touring bil säsong!

Sista deltävlingen i Trofeo Abarth på Kinnekulle ring som kördes i helgen blev en bra helg för mig men speciellt för Joakim Forsell och team PTR Svedea som tog hem mästerskapet i Trofeo Abarth 2011!

På lördagen körde vi ett officiellt test, där var jag snabbast och Joakim bara några
hundradelar bakom.

Kvalet som gick på söndagen var en riktig nagelbitare, vi visste knappt vilka däck vi
skulle välja, det var blött på vissa ställen på banan och regnet hängde i
luften.

Jag och min teamkamrat Joakim gick ut på regndäck, Jocke fick till ett bra varv och gick upp i täten medans jag inte riktigt trivdes med bilen och slutade på en fjärde plats.

Även i race 1 var det grymt svåra väderförhållanden, alla körde på slicks men det kom lite små skurar under racets gång. Jag gjorde en ganska dålig start och var iväg femma, men in i första snabba vänsterkurvan släppte bakvagnen och jag snurrade av banan.

Jag hade tur för säkerhetsbilen kom ut på banan och samlade ihop fältet, när starten gick igen så tog jag mig upp några placeringar.

Då började det regna igen och jag gjorde ännu en piruett i blötan.

Jag var grymt snabb i racet, jag satte snabbaste tid med en halv sekunds marginal till näst snabbaste man men trots avåkningarna så slutade jag 6:a i race 1.

I race 2 var det blött, så det var ingen tvekan om däckvalet.

Jag startade i pole position med min team kamrat Joakim bredvid mig. In i första kurvan var Joakim förbi och jag hängde på honom ett tag. Efter några varv kände jag hur mina däck mattades och blev sämre, då kom de bakom ifatt och jag hade ett tufft race mot slutet, men det slutade bra och jag gick över mållinjen som tvåa.

Joakim vann racet och tog hem Trofeo Abarth titeln 2011! Grattis till det!

Jag vill också tacka team PTR Svedea för att jag fått möjligheten att köra några
deltävlingar i Trofeo Abarth och WRS tekniksupport för en bra inställd bil!

En andra- och en trejdeplats på Knutstorp. Klart
att jag är nöjd med helgen! Och alldeles särskilt eftersom andraplatsen nästan
kändes som en seger. Jag fick nämligen kämpa ordentligt. Det var jättetufft att
hålla undan för mästerskapsledaren Kim Andersson. I första heatet tog han mig efter halva racet och
jag fick nöja mig med en tredjeplats, jag körde snabbt i det tekniska partiet men på raksträckorna saknar MGn toppfart så Kim kunde åka förbi mig i heat 1. Men i det andra lyckades jag hålla honom
bakom mig. Jag körde intelligent, gjorde två bra starter och eftersom
ingen av oss kunde göra någonting åt Johan Eriksson, så är jag nöjd. Det är ju
finalen på Mantorp kvar och jag har ju chans på en pallplats i sammandraget,
fast jag inte ens kört hela serien!

Men vi har ett problem! Vi har inte den toppfart i
bilen som vi skulle vilja ha!

Jag var trea i kvalet och förstod att det skulle
bli svårt att rå på de två snabbaste. Jag kom iväg bra och var tvåa in i första
kurvan men jag märkte ju att min bil hade svårt att rå på Kims och mot Johans
hade jag absolut ingen chans. I första heatet blev jag helt enkelt ifrånkörd av
Kims Seat och Johans Renault men till det andra hade jag bestämt mig för att jag
inte skulle ge mig – eller i alla fall "sälja mig" så dyrt som möjligt.

Och jag tycker att jag bevisade både för mig själv
och för alla andra att jag har hårdheten som krävs för att köra under konstant
press. Jag hade Kim i baken hela tiden. Han pressade på och pressade på men jag
höll mig kall – verkligen kall och jag tror inte jag gjorde ett enda misstag
under race två.

Och även om marginalen inte var stor så var jag i
alla fall tvåa över mållinjen!

Och det får jag ju säga... att efter första
heatets tredjeplats var jag missnöjd. Men andraplatsen i heat två kändes som en
seger!

Jag fick ytterligare en chans att köra i Trofeo Abarth 500 med andrabilen hos PTR-teamet. Och även om det inte såg hellyckat ut från början så blev det till slut en riktigt bra racehelg på Ring
Knutstorp.

I kvalet blev jag 6:a. Bilen understyrde i blötan och jag fick jobba hårt, utan att få till det där optimala
varvet som jag ville ha. I pausen mellan tidskvalet och race 1 jobbade mekanikerna med inställningarna och när vi körde ut till start var min bil likadant inställd som min teamkompis Joakim Forsells.

Men sedan missade jag starten – totalt!
Och in i första kurvan var jag inte bättre än 11:a. Då tog jag en chans, på yttersidan och gick om tre man direkt. Så ut ur kurvan var läget något bättre.

Och sedan gick det snabbt! Efter tre varv var jag uppe på sjätte plats. Jag öste på så mycket det gick och två varv senare var jag tvåa, efter Joakim.

Jag tog in på honom men luckan var så stor att jag inte hann ikapp.

Så slutade racet med dubbelseger för Team PTR och själv tog jag min andra andraplats i Trofeo Abarth 500. Dessutom hade jag satt snabbaste varvtid under loppet.

Förstå att jag var glad och nöjd efteråt!

I andra heatet drog jag ifrån direkt efter start. Jag har alltid varit snabb de första varven och jag och Joakim och Niklas Lilja öppnade upp ett avstånd till de andra.

Sedan gick Lilja om Jocke. Och han visade sig vara snabbare än mig också. Jag gjorde vad jag kunde men det gick inte att stå emot och han passerade mig också. Strax efter fick jag släppa förbi
Joakim också och sådan blev ställningen in i mål: Niklas, Jocke och jag.

Med detta har jag tagit tre pallplatser på fyra race i Trofeo Abarth 500.

Ett sådant facit måste man ju vara nöjd med!

Stort tack till Picko Troberg Racing som gav mig chansen i Trofeo Abarth!

Det blev en andraplats i JTCC när vi körde på Gelleråsen. Jag körde in på
andra plats i det första racet och gissa om jag var nöjd när jag fick klättra
upp på prispallen! Det var inte bara det att jag var glad för pokalen. Det
kändes också väldigt skönt och kul att bilen nu fungerar perfekt. Vi har ju haft
en del problem med motorn på sistone men nu är allt tillrättat och bilen går
bra.
Annars får jag nog säga att det kändes lite ovant att sitta bakom ratten
i MG:n igen. Det är ju, trots allt, rätt stor skillnad på den och den Abarth jag
körde på Anderstorp helgen innan. Jag kände helt enkelt inte igen mig riktigt i
början.
Men när det väl kom till kvalkörning hade jag hittat helt rätt igen.
Jag hade andra snabbaste tiden, efter Richard Hansson. Marginalen var inte mer
än 12/1000 sekund jag retade mig lite på det. - Så nära pole position!

Vi hade rullande start i första heatet och då kan det vara kritiskt med positionen
när man skall in i första kurvan. Med min andraplats var jag på Yttersidan in i första kurvan så jag kom inte in som jag ville, ett par konkurrenter smet förbi och ut ur kurvan var jag fyra. Men jag jobbade på och efter ett varv var jag tvåa.
Erik Johansson, som leder mästerskapet, låg etta
och sakta men säkert tog jag in på honom. Vi skulle köra tio varv och efter sex
varv var jag upp alldeles i baken på honom. Vi höll på och gnuggade några varv
men han stängde väldigt effektivt och jag kom inte om. Men jag fick vara nöjd
med andraplatsen, nu när jag också hade en bil som funkade som den skulle.

Andra heatet blev väldigt struligt. Jag hade startruta två och det
var stående start. Jag kom ikapp Erik på yttern i kurva ett men jag kom inte in
som jag ville. Jag tappade en placering och var trea ut ur kurvan. Bilen gick
bra och jag jagade vidare. Jag hade koll på konkurrenterna i backspegeln men när
vi hade kört halvvägs kom en av dem för nära och tryckte till mig i
baken. Jag fick ett kraftigt ställ och tappade en massa placeringar. När
jag fick koll på läget igen var jag nia. Jag jobbade på men det var varken tid
eller varv kvar så det räckte och det hela slutade med att jag blev sexa.

Men trots allt. Jag är som sagt nöjd med helgen. Vi har en frisk bil igen och nu
satsar vi vidare.

Nästa JTCC tävling går på Ring Knutstorp den 9-10 september!

Det var verkligen en tuff och rolig utmaning att få prova på Trofeo Abarth på
Anderstorp. Och resultatet kunde ju knappast varit bättre, i alla fall med
tanke på att jag aldrig kört bilen tidigare. Fyra i första racet och tvåa i
andra och sedan blev det ju inte sämre när jag fick fint beröm av stallchefen

Picko Troberg efter loppet.

Fast det är väl lika bra att ta det från början...

Trofeo Abarth är ju en rätt ny tävlingsserie som körs inom
ramen för Swedish Racing League. Det är en ren märkesserie, man kör Fiat Abarth
500 och alla bilarna är identiska. Och det är något jag gillar! Alla är lika
snabba på rakorna, ingen har favör av att ha högre toppfart än någon annan och

det är enbart körteknik och förarskicklighet som avgör placeringarna.

Picko Troberg Racing har två bilar i serien och en av dem är
en ”kändisbil”. Det vill säga den lånas ut till olika förare varje
tävlingstillfälle. Och på Anderstorp var det alltså min tur att få ratta Abarth-bilen.

Ännu roligare var det ju också eftersom han som kör
”förstabilen” i teamet i hela serien  är
Joakim Forsell, min mekaniker i JTCC. På Anderstorp blev vi alltså
stallkamrater och även konkurrenter!

Det var alltså första gången jag fick prova på bilen ”på
alvar” men det gick bra redan från början. Och när det kom till tidskval blev
jag tvåa – 2/10 sekund efter Niklas Lilja som leder serien för närvarande.

Det var stående start och jag kom bra iväg från ruta ”2”.
När vi närmade oss första kurvan var jag alldeles i hasorna på Niklas. Men då
bromsade jag lite lite för sent och gled ut i ytterkanten och direkt var Jocke
Forsell förbi.

Men jag laddade för fullt och vi tre drog ifrån de andra.
Ända tills mina däck började tappa lite av greppet. Då hade det gått ungefär
hälften av de tolv varven och jag sackade efter de två i täten, samtidigt som
klungan tog in på mig. Tre varv från mål var jag tvungen att släppa fyran
förbi mig. Med det dåliga grepp jag hade kunde jag inte hålla honom bakom mig
längre. Men fjärdeplatsen höll jag i alla fall in i mål.

Startruta ”4” blev min till andra heatet eftersom jag haft
den fjärde snabbaste tiden i första racet. Även denna gång kom jag bra
iväg och ut ur första kurvan låg jag trea.

Sedan utvecklades racet till en mycket händelserik tillställning. Vid två
tillfällen kom säkerhetsbilen ut, när bilar kraschat och alltsammans blev
väldigt stressigt. Tre varv från mål gjorde vi omstart för andra gången. Då låg
jag fortfarande trea men ett varv senare hade jag slipstreamat mig förbi den
som låg framför mig och så var jag tvåa när racet gick in i slutskedet.

Andraplatsen höll jag sedan in i mål, bara slagen av min
Teamkamrat Joakim Forsell.

Och ännu roligare blev det när jag fick höra av Picko
Troberg: - Den grabben gjorde det ännu bättre än jag någonsin förväntat mig!

Ja, vad skall man egentligen säga...
Mer än att det blev en riktig skithelg på Kinnekulle Ring. Ingenting stämde och
jag kände helt enkelt inte igen bilen...

Vi kom till SSK-helgen med stora
förväntningar. Motorn var nypreparerad och uppdaterad, framgångarna i Falkenberg
satt fint i ryggen och testerna hade gått väldigt bra. Faktiskt var jag väldigt
snabb när vi provade inför helgen och skulle man gå efter De tiderna var jag en
vinnare direkt.

 Men bilen blev klar i absolut sista
momangen och vi kom sent till banan. Och när vi började träningen märkte jag
nästan omgående att allt inte var som det skulle vara. Bilen var ”hal” och
understyrde och jag tyckte inte jag fick ut all effekt ur motorn. Vad det hela
berodde på vet jag inte men det var som om inställningarna inte fungerade.
Konkurrenterna körde helt enkelt ifrån mig. Jag hängde inte med alls och den bil
som varit så bra i Falkenberg var nu något helt annat. Och jag kan lova att
fjärdeplatsen i tidskvalet kom efter mycket hårt jobb!

Vi skulle köra tolv varv i första
heatet. Jag kom iväg som femma men redan på första varvet blev jag avknuffad och
hamnade utanför banan.

Och då vet man ju hur det går...
Konkurrenterna bara rasar förbi och när jag kom tillbaka upp på asfalten låg jag
fem sekunder efter siste man.

Sedan kunde jag, i och för sig, köra
upp mig en del placeringar med min trötta bil. Men längre än till åttonde plats
räcket det inte.

Andra heatet gick på söndagen och under
kvällen försökte vi ändra på en del av inställningarna men vi kom aldrig
tillrätta med problemen ordentligt. Jag startade femma, efter min femte bästatid
i första racet. Här var det stående start och jag kom igenom första kurvan på
femte plats.

Men sedan gick det åt skogen igen. På tionde varvet när jag skulle göra ett omkörningsförsök så missuppfattade bilen jag skulle köra om och svängde in på mig, han fortsatte svänga och tillslut fick jag en rejäl känga i bakredelen av bilen och jag blev avknuffad än en gång och nu hamnade jag i sandfållan och hade ingen chans
att ta mig tillbaka upp på banan igen.

Så där slutade min tävlingshelg på Kinnekulle Ring – i sandfållan.

Förstå att man inte var på sitt allra soligaste humör när vi lastade och körde hem!

Fast, det är klart. Så kan det vara i racing. Och det kan väl vara så att detta var min sämsta tävlingshelg på väldigt länge. En riktig skithelg var det.

Nästa tävlingen är kanonloppet på Gelleråsen den 12-13 augusti och då är vi redo att fightas om segern igen!

Jag vann det första heatet i JTCC i Falkenberg! Det var nog en av de skönaste segrarna jag tagit någonsin och det kändes jäkligt gott. Jag ledde nästan hela vägen från start till mål.

 - Det var bara för att jag missade lite i starten som jag kom efter Richard Hansson ner mot första kurvan. Det var rullande start och jag är inte riktigt bekväm med den metoden ännu...

Richards VW Golf var kanske en halv billängd före mig vid inbromsningen men jag bromsade senare än han och när vi var igenom kurvan var jag först. Sedan släppte jag aldrig ledningen igen. Det var jättetufft och tight men jag lyckades hålla undan och Erik Jonsson, Richard Hansson och jag låg hela tiden med mindre än en sekunds mellanrum.

Min MG ZR har visat sig snabb i kurvorna. Så där kunde jag hålla undan. På raksträckorna däremot var de andra snabbare och kom ifatt. Så det var ganska svettigt under de femton varven, på en bana som var fläckvis blöt, innan jag kunde ta målflagg som segrare. Min och team PTR Svedeas första heatseger för säsongen. - Skulle tro att min mentor Picko Troberg är nöjd nu!

Mycket skönt! Och ändå skönare eftersom kvalet, för mig var fyllt av dramatik.

Så här var det nämligen: Jag hade bästa träningstid. När det sedan blev dags för kval hann jag bara köra några varv innan differentialen gav upp och bilen stannade. De värdefulla tidskvalsminuterna tickade iväg alltmedan jag stod stilla i chikanen och jag hade inte en chans att fortsätta.

Tur i oturen var att jag redan hunnit sätta en bra tid – en tid som faktiskt stod sig hur de andra än försökte. Därmed fick jag startruta ”1” och den förvaltade jag ju väl...

Ändå tyckte jag inte bilen lämnade full effekt och när vi undersökte motorn efter första heatet såg vi att ett luftfilter hamnat snett. Motorn kunde helt enkelt inte ”andas” fritt.

Vi justerade filtret och ändade lite på lufttrycket eftersom banan torkat upp till andra heatet där jag, eftersom jag haft fjärde snabbaste tid, startade från ruta ”4”.

Denna gång var det stående start och jag kom iväg bra. Men strax hamnade jag bakom Erik Johansson, som missat starten. Jag blev trängd och kom ut på gräset och då smet ett helt koppel bilar förbi. Sedan fick jag kämpa. Och som jag kämpade! Men jag tog den ene efter den andre. I mål var jag 5:a och vad kan jag säga, mer än att: efter omständigheterna fick jag vara nöjd med det.

Men i alla fall en strålande tävlingshelg och i sammandraget i JTCC ligger jag för närvarande på 6:e plats.

Nu skall vi jobba med bilen, uppdatera och fundera och till nästa race på Kinnekulle i slutet på Juli satsar vi för fullt på nya topplaceringar!

Tja, vad säger man, mer än att debuten i min nya klass, JTCC, blev hellyckad. Tredje plats på Mantorp, i mitt första race över huvud taget i en standardbil. Förstå att jag är nöjd!
Jag kör nu för PTR Svedea, Picko Trobergs JTCC-stall, i en MG ZR. Vi testade i Karlskoga för ett tag sedan och jag trivdes med bilen med detsamma. Det är ganska stor skillnad att köra täckt bil jämfört med att sitta i en formelbil och det går inte alls lika fort i JTCC som det gör i Formel Renault. Men jag kunde sätta bra tider och vi kom till Mantorp med goda förhoppningar.
I testet var jag snabbast. När det var dags för kval laborerade vi lite med däckstrycket. Jag vet inte om vi lyckades eller ej men jag kvalade i alla fall in på fjärde plats, två tiondels sekund efter snabbaste man.
I första racet gällde rullande start. Jag tappade en placering i starten och var femma in i första kurvan. Min bil har inte riktigt lika många hästkrafter som de andras. Det gör att den går att köra lite snabbare i kurvorna samtidigt som den tappar på rakorna. Det kan vara ett problem på en bana med så långa raksträckor som på Mantorp men jag lyckades ändå bita mig fast på femteplatsen och till och med avancera mot slutet av loppet.
I JTCC är det betydligt tuffare körning och hårdare tag på banan än i Formel Renault. Man sitter ju omgiven av en massa plåt och närkontakt blir det, nästan som i karting. Jag lyckades dock komma undan utan att skada bilen.
När det var tre varv kvar var jag uppe på tredjeplatsen och den höll jag in i mål. Andreas Wernersson vann men jag var mindre än en halv sekund efter honom. Och jag satte dessutom den snabbaste varvtiden under racet.
Direkt upp på pallen alltså – i första tävlingen i en ny bil!

I race två gällde stående start. Jag hade pole-position, baserad på min bästatid i första heatet. I lägen som detta brukar jag alltid vara snabb och det var jag här också. Först iväg och in i första kurvan var jag tjugo meter före de andra. Allt såg ut att vara upplagt för en ny succé.
Men så hände något med differentialen. Bilen slutade driva och det var bara att ”lämna in”.

Men jag är naturligtvis nöjd med min första tävlingshelg i JTCC ändå. Jag tog en pallplats och jag visade min kapacitet. Det är bra att köra i en klass ”nära” STCC. Man får uppmärksamhet i TV och den exponeringen är värd mycket. Nu blir det fortsättning i JTCC. Vi skall uppdatera bilen och ladda om för nästa tävlingshelg. Det blir i Falkenberg den 1:e och 2:e Juli och då kommer vi ännu bättre förberedda.

Fick i helgen utmärkelsen ”Årets Bilsportman” i Södra distriktet av Svenska Bilsportförbundet! En
fantastiskt prestigefylld titel som jag är mycket stolt över. Priset fick jag av ordförande Claes-Göran
Elofsson vid bilsportkonferensen i Åhus i helgen och till utmärkelsen är kopplat ett stipendium som
jag kommer att ha god hjälp av när det handlar om att få ihop ekonomin till nästa säsong.
Extra roligt var det att få hederstiteln eftersom det inte är varje år den delas ut. Det är en jurygrupp
inom förbundet som bestämmer om och när man skall dela ut priset och att man tyckte att mina
insatser under säsongen som gick vart värda att uppmärksammas så här stort gjorde mig mycket
glad.
Jag fick helt enkelt en uppmaning att ”det kunde vara lämpligt att jag var med under konferensen”.
Ingen talade annars om vad det skulle handla om så när beskedet kom så kom det samtidigt som en
glad överraskning för mig.
”Årets Bilsportman”! Smaka på det! Visst ligger det bra i munnen! Nu har jag ett fint kvitto på att
jag verkligen är någon man räknar med. Och jag skall göra mitt bästa för att ingen skall bli
besviken.
Närmast handlar det nu om Bilsportgalan i Uppsala. Där skall jag också vara med och där skall jag
hämta pris för min tredjeplaceringplacering i SM.
Det kommer säkert också att bli jättekul och tills dess suger jag på ”Årets Bilsportman”!